Idag pratade jag med den ena systern som sålt huset till oss och fick lite mer information om mäklaren. Anledningen till att vi möttes var nu inte det utan jag fick nu protokollet om radonmätningen (återkommer om det senare).
Enligt henne så har han även under hanteringen av deras hus varit svår att få tag på och väldigt tyst stundals. De har således också haft "problem" med mäklaren.
Ett annat exempel är att hon inte hade en aning om att vi skulle träffas den 1/9 för att slutföra affären. Det hade han inte nämnt för dem ännu, trots att mäklaren vetat om det sedan i början av förra veckan!
När hon dessutom nämnde för mig att han snart skall gå på semester så reagerade jag starkt. Nu krävs det handling och jag kommer personligen att i morgon åka till mäklarens kontor och uttrycka mitt missnöje över situationen om jag inte får tag i honom personligen på telefon. Jag känner att jag inte har något att förlora eftersom det nu snart gått tre veckor sedan vi skrev säljkontrakt och inget hus ännu är ute på marknaden.
Vill man tolka det snällt så har han för mycket att göra, vill man tolka det elakt så gör han allt för att dra ut på tiden för att på så sätt bli klar med några andra affärer innan han tar sig an oss. Hans perspektiv är pengar och inte personerna bakom helt enkelt.
Uppdraget med oss är förenat med ensamrätt t o m 2004-10-29. Först efter det kan vi rent juridiskt bryta samarbetet. I kontraktet står det "Fastighetsmäklaren skall med vederbörlig omsorg utföra uppdraget enligt god mäklarsed". Det är just i detta jag tycker mäklaren brister. Detta är inte god mäklarsed. Det är inte det när man inte ens hör av sig och berättar när vårt hus kommer att finnas ute för visning, det är inte det när jag ringer två dagar i rad och är upprörd och ber honom ringa oss, men inget händer. Det är inte god mäklarsed. Det är en nonchalant mäklarsed!!
Han lovar mycket, men håller inget. Och det gäller både ord och handling.
2004-08-18
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar